Emmy's

CRYSTAL CLEAR.

Finaste lådorna av mi love ebb♥

Hej. Jag har ju inte ens hunnit uppdatera er om mitt nya liv som började för en vecka sen när jag tog studenten. Jag har levt på de adrenalin som bara sprutade i kroppen när EK13C ropades upp högtalarna och vår låt "Din tid kommer" sprängdes i öronen. Det var nästan obeskrivligt. Att stå där med 3 år bakom sig och ett par gamla slitna lärare som vinkar hejdå, just där och då insåg jag att fy tusan vad dags det är att gå vidare. Och vad viktigt det är. Jag vill inte stå där kvar, utan jag vill springa ut till det nya, det som ingen vet. Jag vill aldrig vara den som vinkar hejdå utan jag vill den som hälsar på det nya och applåderar åt de gamla. 

Livet tror man ska bara förändras bara för att något avslutas. Men nej. Inte så värst. Jag sitter forfarande på samma gamla säng med samma gamla föräldrar som ropar på mig att plocka upp efter mig och sitter i samma gamla nattlinne med en smile på. Vuxen. Det kan diskuteras. Jag jobbar i alla fall. Det är ändå vuxenpoäng. 

Ne, jag vet faktiskt inte poängen med detta. Kanske är vill jag säga att sådana saker som man ser som stora förändringar inte alltid märks speciellt mycket. Det är ju inte så att jag vaknat upp och känner "oj vad allt har förändrats". Dem bara händer. Av en anledning. För att de är dags. För att de passar nu. Kanske passar de så bra att du inte ens märker det. 

Kram

Kommentarer

Laddar kommentarer...
Visa alla kommentarer
Formuläret laddas