Emmy's

JAG ÄR MIN BÄSTA KOMPIS.

 

Jag trillade in på ett klipp igår. Det var en tjej i ett rum som hade riktat kameran mot sig. Hon grät, och grät och grät. Tårarna ner för hennes kinder och hon var helt rödsvullen i ansiktet. Hon skulle lämna sin kille, hennes allt. Den hon älskade mest, mer än allt i hela världen. Den kille hon ville ha barn med, dem skulle köpa hus och allt det där som hör till. 

Men hon hade insett något. Det hade tagit tid. Men hon hade insett att hon var värd mer. Någon som kämpade för henne även fast det blåste och regnade så hårt att man inte ville gå ut. Han skulle ha gått ut för att inte förlora henne. Hon förstod att hon är värd någon som kämpar och flyger över jorden för henne. Det gjorde inte han. Hon hade förstått att de inte finns tid för att vara kvar i något som aldrig kommer bli bra. 

Hon hade insett en till sak. Att hela hennes liv inte går förlorat, för hon har alltid sig själv. I de ensamaste stunderna, under de tuffaste kvällarna finns hon själv alltid ändå där. Hon behöver ingen för att hon har alltid sig själv. 

Det fick mig att inse hur viktigt det är att känna att man klarar sig själv, att jag älskar mig själv först. Jag tror det är så, att för att kunna bli älskad måste man älska sig först. För när allt kommer omkring, så finns du ändå alltid där. 

Jag tror det är viktigt att känna att man kan vara med sig själv, för att kunna känna sig bekväm med någon annan. Man måste älska sitt egna sällskap. Det kan ta tid, och det är svårt men man måste komma ihåg att man själv är det viktigaste i ens liv. Du är huvudrollen i alla scener. De är du som bestämmer hur varje sekund ska se ut. Man har inte tid att vara kvar i något där man inte blir älskad till 110 procent eller där man inte är glad. Man måste veta att man är värd det bästa. 

Kärleksproblem är inget jag har jobbat med eller förhållanden, kanske handlar det om en rädsla. Jag vet faktiskt inte. Men jag har insett en sak. Jag har inte lagt några tårar, eller sömnlösa nätter över en kille. Jag har lagt dem till mig själv. Jag tror det har varit bra för mig. För jag står starkt kvar. Med köttet på bena, och utvilad. För jag tror jag har blivit redo att bli älskad av någon annan för jag vet att jag älskar mig först. 

 

 

 

Kommentarer

Laddar kommentarer...
Visa alla kommentarer
Formuläret laddas